Historik

SRF-Västerbotten

Distriktet bildades 1940 under namnet, Västerbottens läns Blindförening och ombildades 1977 till Synskadades förbund i Västerbottens län och 2001 till SRF Västerbottens distrikt. År 2006 ändrades namnet till SRF Västerbotten.

SRF ”födelse” och tillväxt

1889

De Blindas Förening (DBF) bildades 1889 då 17 hantverkare slöt sig samman för att försöka förbättra blindas situation i dåtidens Sverige. Detta var i Stockolm. De frågor som slöt dem samman var de om rätten till arbete och ekonomisk trygghet.

Föreningens första uppgift var att bilda en sjukkassa. Det gjorde man genom insamlingar och man fick ihop till en stor sjukassefond.

1892

Pågick redan uppbyggnaden av ett svenskt punktskriftsbibliotek.

1902

Bildades en materialdepå för att stödja hantverket. Den blev grunden till det som numera är SRF Hantverk AB. SRF driver och äger företag, som producera och tillverkar nyttigheter för oss synskadade.

1911

Föreningen fick sitt första statliga stöd på 25 000 kr. Detta år skänktes även ett bibliotek med 4 561 punktskriftsvolymer till De Blindas Förening. Det blev grunden till det som idag är Talboks- & Punktskriftsbiblioteket (TPB).

1912

1912 börjar DBF att tillverka och sälja den kända Lyckopengen.

1918

1918 utexamineras de första blinda studenterna.

1924

Anställer DBF den förste blindvårdskonsulenten.

1927

Anslår regeringen pengar till fria radiolicenser för blinda.

1935

Var det år då blindhetsersättning började betalas ut med 500 kr/år. Det är dagens handikappersättning.

1938

Startar den första professionella utbildningen av ledarhundar i Sverige.

1940

Den 18 februari 1940 sammanträffade 6 blinda i Umeå på initiativ av Viktor Hansson, Levar, Nordmaling, varvid man beslöt att sammankalla ett möte den 25 mars för att behandla frågan om att bilda en förening av blinda inom länet. Mötet utlystes och den 25 mars samlades 16 blinda från olika delar av vårt till ytan stora län och under ordförandeskap av Adolf Östlund, Älandsbro, vilken var närvarande som representant för De Blindas Förenings styrelse, beslöt man bilda Västerbottens Läns Blindförening. Stadgar och riktlinjer för föreningens arbete antogs, och i dessa framhålls att föreningens främsta uppgift är att på allt sätt stödja sina medlemmar och att efter ekonomisk förmåga lämna dem hjälp till självhjälp samt att främja de blindas intressen inom länet. Vid det konstituerande mötet valdes följande styrelse: ordförande Viktor Hansson, Nordmaling, vice ordförande Maurits Jonsson, Flarken, sekreterare Helge Sävström, Sikeå, vice sekreterare Karin Granberg, Umeå, kassör N. G. Billman, Vilhelmina. Till föreningens första revisorer utsågs fru Jenny Holm, Umeå, vilken var närvarande som representant för föreningen De Blindas Vänner samt vår bortgångne kamrat Ernst Forsberg, Kåddis. Det första året hölls det ett halvårsmöte den 3 november på Kommunala Flickskolan i Umeå. Dess lokaler ställdes en lång peropd gratis till föreningens förfogande vid sammankomster i Umeå och denna välvilja har också alltid utnyttjats i det att alla möten i Umeå har förlagts dit med undantag för årsmötet 1941 då föreningen inbjöds att samlas på residenset.

1941

Från och med 1941 blev Västerbottens Läns Blindförening ansluten som lokalförening till De Blindas Förening. År 1941 gjordes det första försöket med Norrländsk Julglädje. En upplaga på 2 000 ex. inköptes av Ångermanlands- och Medelpads blindföreningar, vilka tagit initiativet till att utge denna publikation. Cirka 3 fjärdedelar av upplagan såldes, men genom de många restexemplaren blev behållningen ej bättre än 583 kr. Skam likväl den som ger sig. Tidningen har återkommit till varje julhelg, och resultatet har blivit allt bättre. Särskilt under de 3 senaste åren har upplagan kraftigt ökat och lämnat föreningen allt bättre ekonomiskt utbyte, således såldes förra året drygt 5 900 ex. med en behållning över 4 000 kr.

1944

Jultidningen ägdes från början av sina grundare, Ångermanlands och Medelpads blindföreningar, men allt eftersom försäljningen kom igång inom övriga delar av Norrland i respektive blindföreningars regi framställdes önskemål från dessa att bli delägare i företaget. Efter förhandlingar blev jultidningsföretaget gemensam egendom år 1944 för de Norrländska blindföreningarna. Ledningen av företaget uppdrogs till en styrelse, det så kallade tidningsrådet, bestående av en representant från varje delägande förening. Tidningsrådet har även blivit ett lämpligt forum, där de deltagande föreningarna kunnat diskutera problem och angelägenheter av gemensam art.

1946

Den första blinda kvinnliga studenten tar examen.

1953

Det finns ca 700 blinda borstbindare i landet.

1955

Spelas den första talboken in. ”Det stora varuhuset” av Sifrid Siewertz.

1957

Det året fanns ca 250 blinda kvinnliga textilhantverkare i landet.

1958

Bildas en Rikskvinnokommitté.

1959

Går dövblinda samman och bildar Föreningen Sveriges Dövblinda, FSDB.

1967

Tas i Malmö och Stockholm de första färdtjänstinitiativen i landet.

1968

Installeras de första ljudsignalerna med brölande ljud på Götgatan och vid Tomtebodaskolan i Stockolm.

1975

Bildas Unga Synskadade (US) som en sektion inom DBF.

1977

Var året den första dagstidningen på kassett gavs ut. Det var Kronobergaren och det inträffade på julafton.

Länsförbundet bytte namn till Synskadades förbund i Västerbottens län.

1980

Blir Talboks- & Punktskriftsbiblioteket (TPB) statligt. Då startades också ombudsmannaprojektet med att förse samtliga länsförbund med ombudsmän.

1981

Håller SRF sin första kongress och nu hålls den vart fjärde år.

1982

Blir SRF-ordföranden Bengt Lindkvist invald till Sveriges Riksdag. Två dövblinda kan för första gången tala med varandra i telefon.

Länsföreningen byter namn till SRF Västerbottens län.

1985

Blir Bengt Lindkvist biträdande socialminister.

1989

Firar SRF 100-års jubileum.

1993

Antas FN:s standardregler för lika rättigheter för personer med funktionsnedsättningar.

1997

Öppnar Synskadades Museum och Tomtebodaskolans Blindmuseum.

1999

Får Sveriges största synskadeidrott, goalball, ett stort erkännande i och med att Hammarby IF integrerar sporten i sin verksamhet.

2001

Länsföreningen byter namn till SRF Västerbottens distrkt.

2006

Länsföreningen byter namn till SRF Västerbotten.

Delar av distiktskansliet flyttas från Skellefteå till Umeå.

2007

Hela distiktskansliet flyttas från Skellefteå till Umeå.

2008

Beslutar SRF:s kongress att kongressperioden ska vara treårig.

2009

200 år sedan Louis Braille föddes den 4 januari och det firas världen över då det var han som uppfann punktskriften, i januari trädde den nya FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i kraft i Sverige.

SRF, verksamhet och mål

SRF behövs för att vårt samhälle ska vara ett bra samhälle att leva i, även som synskadad. Vårt mål är ett jämlikt samhälle där synskadade ska kunna delta på alla områden, sida vid sida med andra. Det finns mycket att försvara, och det finns fortfarande väldigt mycket att göra för att vi ska få tillgång till allt det som är självklart för seende.